Slagsmål, frusna händer och delicatobollar.
Hm, jag har idag varit i ishallen i ungefär tolv timmar isträck. Jag är alldeles för snurrig i huvudet för att referera allt som hände, men det blev bra hockey, skrattretande hockeyn (min egen träning), spännande hockey och grishockey. Dock är slagsmål riktigt trevligt när man har kaffe och delicatobollar till. Måste tyvärr meddela att jag är tillbaka i min 92a-fetish, det var riktiga sötingar i Ormsta. ;)
Jag är på god väg mot något jag faktiskt inte trodde att jag skulle klara av.
Jag andas fritt nu och beror inte längre på dig.
Visst slår mitt hjärta en aning snabbare när du är i närheten,
och kan fortfarande urskilja dig bland massa killar klädda likadant.
Och hur kan jag låta bli att tänka på dem ögonblick när vi hade det som roligast?
Och hur mycket kärlek jag öst över dig?
Men ändå är jag glad att du är på behörigt avstånd,
och låter mig fortsätta andas fritt.
