Inte för hur feg jag var utan för hur fel jag hade haft.
Sitter hemma hos Hanna, som vanligt. Hon sitter i köket och skriver lite franska och jag gick hit och satt mig för att inte störa. Vi lyssnar på Daugava på hög volym och det passar så bra in just nu. Aningens sorglig men ändå så kraftfull.
Kommentarer
Postat av: Anonym
jag tycker om när du är här!
Trackback
