En blogg om längtan,

Sitter i det öppna fönstret och känner mig väldigt europeisk(?). Jag hör människor propa på franska ute på gatan och luften känns sådär härligt vårig. Det växer en stor rosenbuske längs med väggen och jag har stuckit mig tre gånger hittills. Min rumpa är dock lite schizofrenisk eftersom förnsterkarmen är väldigt kall och elementet brevid är väldigt varmt. Det är nog såhär det ska vara.

Hade ett spännande möte med den franska städerskan för en stund sedan, hon pratade inte engelska och jag ingen franska, det hela blev inte bättre av att jag envisades med att svara på felaktig spanska. Jag skulle hjälpa henne att tyda någon lapp där man inte såg vad det stod. En något udda upplevelse. När Mikka sedan mötte den snälla tanten så sa hon att jag var väldigt söt. Vad vet jag, endast iförd en skabbig t-shirt, halsont, huvudvärk och fettigt hår i mittbena kanske ska bli min nya stil, den fungerar på den äldre generationens fransyskor iallafall, det är ju något.