Den vinner som är träden, den förlorar som ger upp.

För mycket att säga, ord som egentligen ska hållas osagda. Jag vill bara att allting ska fixa sig. Jag vill vara med de människor som jag håller kära. Jag är trött på att inte tro på mig själv, på att strula till det mesta, på att inte veta var jag har vissa personer. Och mest är jag trött på när mina känslor styr mig mer än jag vill, när jag känner saker jag inte vill känna. Jag blir bara så himla ledsen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0