En blogg om längtan,

Idag har jag tänkt mycket på framtiden. Först tänkte jag på framtiden när jag var och fikedede hos farfar. Med mig hade jag kameran, och då tog jag många bilder för helt plötsligt kom jag på att det kommer komma en dag då farfar inte längre finns. Då huset inte längre kommer att vara hans, och då alla saker som alltid stått på samma platser inte längre kommer att stå där. Så jag tog kort på allt som jag kom ihåg något om. Jag tog bilder på allt ifrån tavlor och klockor till skänken där vi lekte kontor när vi var mindre. Det enda jag inte hittade var ett bröllopskort på farmor och farfar. Nu när jag tänker efter så kan jag inte komma ihåg att jag någonsin sett något. Jag tog också kort på utsiken från alla fönster på övervåningen. Så nu kommer jag aldrig att glömma.

Andra gången jag tänkte på framtiden var när jag och Mix stannade till vid pärkplanen där grabbarna stod och väddrade. Vi stod där och tittade på hur stora dom hade blivit, hur stora vi har blivit, och om hur det kommer bli nu när några av dem flyttar. Och då undrade jag för mig själv hur det kommer se ut om tio år? Kommer alla vi att umgås när vi får barn, så som våra föräldrar gör och har gjort i all tid. Men alla dom är ju kvar härute, det kommer väl inte vi att vara? När kommer vi sluta komma hem varje sommar? Alla dom som åker iväg kommer ju alltid tillbaka, vad händer när vi slutar göra det? Vad kommer hända med våran lau-familj? Med dom som jag inte kan beskriva min relation till, utan som bara är där. Men vad är jag utan lau?