let me forget about today until tomorrow.

En längtan som plötsligt kommer krypandes från ingenstans. En känsla som varit frånvarande en längre tid. Längtan. River, sliter och fyller hjärtats alla tomrum som bara längtan kan. En bitterljuv ledsamhet utan varken början eller slut. Är längtan hopp? Eller avsaknaden av det? Att inte ens ana vad det egentligen är som längtan suktar efter; Sättet en människa såg på dig, eller hur du såg på dig själv? En tillfällig smärtdomnad eller en läkande doft? Skillanden är hårfin, balansen mellan gott och ont. Balansen mellan dig själv och någon annan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0