etthundrafyrtiotvå dagar kvar
Såhär ett par veckor efter att jul-tornadon har lagt sig så kommer alltid samma känsla krypande. Den finns där under hela året, men helt plötsligt så blir man helt lycklig när man ser barmark, det börjar rycka i händerna när man spela fjollboll och den gotländska vokabulären gör sig mer och mer påmind. Och inte blir det bättre av att läsa diverse nostalgiska tillbakablickar i bloggar hit och dit, eller att finkamma fejsboki på bildbevis från tidigare eskapader.
Men man går inte omkring och pratar om dessa speciella känslor med vem som helst, nej. Det ska vara invigda endast, det är bara med dessa som ett visst datum kan framana en drömsk blick och ett lyckligt leende.Jag sitter här och minns varma, soliga dagar som aldrig verkade ta slut.
Men man går inte omkring och pratar om dessa speciella känslor med vem som helst, nej. Det ska vara invigda endast, det är bara med dessa som ett visst datum kan framana en drömsk blick och ett lyckligt leende.Jag sitter här och minns varma, soliga dagar som aldrig verkade ta slut.
Kommentarer
Trackback