En blogg om längtan,

Frågan är vad som hände med all rolighet. Har jag blivit gammal och tråkig? Det finns faktiskt en stor risk att det är sant. Jag har inte tid att ha kul längre, jag är för upptagen med att gå runt och ha ångest över att jag inte samlar tillräckligt med vuxenpoäng. Vuxenpoäng är djävulens påfund. Jag måste bli mindre tråkigt. Vad hände med spontangrejerna? Vad hände med att aldrig vara hemma och när man väl var hemma så var man aldrig själv. Nuförtiden hänger jag själv hemma med mig själv jämt. Varför vet jag inte riktigt, men det känns bara naturligt. Det är nog vinterns fel. Eller ålderns. Eller vanans. Jag röstar nog på vanans. Jag hade en riktigt värd period för ett år sedan, jag skrattade nästan jämt då, mest åt ingenting. Snacka om att vara okomplicerad. Men eftersom en försvunnen period tydligen aldrig kommer tillbaka så är det väl bara att blicka framåt. Jag lackar på mig själv för att jag är så tråkig. Intressant är dock att ingen har sagt till mig att jag är hur boring som helst som bara sitter hemma för mig själv hela eftermiddagarna. Betyder det att alla andra också har blivit tråkiga? Det måste ha med vädret att göra.

Igår var det dock riktigt trevligt. Jag bjöd ut vännerna till Skogen och vi käkade mat och spelade spel. Då skrattade jag väldigt mycket. Det kanske är bristen på spel i mitt liv som gör det så tråkigt?

Idag körde jag THL-bilen till staden och hämtade en sork vid flygplatsen. Det var riktigt fint. Vi lyssnade på Böndernas bästa kärlekslåtar på vägen hem.

I have an idea for tuesdaynight, why don't we play caaards? - Jag fick nu ett urge att se Scrubs, Ted i mitt hjärta. Screw plugg. (även fast jag behöver MVG i alla mina återstående kurser för att få ett gött snitt)